Genom mitt engagemang i hjärnkraft har jag mött ett antal människor som liksom jag har drabbats av TBE. En del har det gått ganska bra för och andra har fått livslånga men.
Det som många gånger slagit mig är hur låg kunskapsnivå det finns hos vården om TBE. Några av de som drabbats har verkligen fått kämpa för att de öht ska ta TBE test och när det väl konstaterats att det är TBE så behandlas bara symptomen på det akuta sjukdomsförloppet, inte de efterföljande svårigheterna. Detta är något jag blir så frustrerad över.
Inte nog med att man är frustrerad över den låga vaccinationsviljan :-D
Tänk att kunna börja föreläsa om detta, även om jag inte gillar att synas och höras så har denna tanken växt de senaste månaderna. Tänk att få vården att öka kunskapen och att få människor att inse hur viktigt och avgörande ett skydd kan vara. Jag har inte den medicinska kunskapen och kan inte gå in på de mer fysiologiska sakerna men jag har egen erfarenhet och kan referera till många andra drabbade. Jag kan bidra med ett brinnande engagemang, jag är vetgirig och nyfiken på sjukdomen och komplikationerna. Tänker att ibland kanske man lyssnar mer och tar till sig mer om en person inte slänger sig med en massa latinoch går in på detaljer? Att få höra av någon med erfarenhet hur det kan bli och höra exempel från verkligheten kanske biter mer?
Vet åtminstonde två personers historia jag skulle ta med - Bla Mari . Mari är en tjej som verkligen har tagit en plats i mitt hjärta. Jag känner inte henne mer än genom hennes historia och har mött henne ett par gånger på Zoom. Kan inte nog säga hur mycket jag önskar jag kunde hjälpa henne!! Denna kvinna som haft en så aktivt och intressant liv inna sitter nu som en spillra av sitt jag och kan inte leva ens ett uns av det liv hon hade innan. Jag tänker på henne ofta och varje gång går mitt hjärta lite sönder.
Jag vill så mycket med mitt engagemang men jag vet inte hur jag ska börja!!
Har ju hjärnkraft nu men jag vill mer.
Ha det bäst - Och vaccinera dig!!!