I november december 2019 hade väl ingen trott att det som var nåt enstaka fall i kina skulle utveckla sig till den pandemi vi har upplevt.
Man hörde om spridningen i Kina men många med mig tänkte nog att det var så långt iväg så det skulle nog inte påverka oss. Det skulle nog bli som svininfluensan.
Sen kom sportlovet 2020 - då sa det pang. Då började man fundera på om det skulle spridas hit och hur det skulle bli då. Enligt FHM skulle det ff inte bli fråga om någon större spridning. Sen började presskonferenserna. Man satt och lyssnade och försökte ta in vad som sas. Rekommendationerna om att hålla avstånd och tvätta händerna upprepades gång på gång.
Själv blev jag livrädd att få det när jag hörde att de som drabbats blivit hjärntrötta efter det, hade varit lagom kul att få en påspädning på en redan trasig hjärna.
Men nu när det är över funderar iaf jag lite på dessa nästan 2 år vi levt med detta.
I början kändes det hur fel som helst att INTE ta i hand när man hälsade. Fick nästan bakbinda högern för att låta bli att sträcka fram den - och att inte få kramas var svinjobbigt för en kramsjuk människa som jag. Armbågs-, fot-, och rumphälsning blev vardagsmat.
Håll avstånd!!! i början var även detta otroligt svårt. Man fick tänka på det hela tiden när man var på Maxi. Nu går det av gammal vana. Man väntar i entresnurran så man inte är fler än två åt gången, man går omvägar till mjölken om det är folk i vägen och helt automatiskt ställer man sig 1.5 meter bakom nästa i kön.
Märkligt hur man kan anpassa sig!!!
Sen finns det ju lite ytligare funderingar. Tex VARFÖR bunkrade folk toapapper?????? Och salt och mjöl. Det var trots allt inte undantagstillstånd i krigstid. Undrar vad folk gjorde med allt de köpte på sig. Satt på toa och gjorde trolldeg???? Idiotiska påstående från en viss herre i väst om att till påsk är är Covid bort och att man kanske kunde injicera desinfektionsmedel fick en att skaka på huvet.
Skämt åsido - det har varit en jobbig tid och alltför många har fått sätta livet till. Kanske har vi lärt oss något på vägen - trots allt har ju vinterkräksjuka och förkylningar minskat radikalt under pandemin.
Det är lite så med postTBE också. Man är tvungen att anpassa sig till sin ht. Man måste inse att man inte kan leva som innan, inte orkar det man orkade innan. Nu finns ju gudskelov en finurlig liten uppfinneng som heter vaccin som man kan ta mot både TBE och Covid. Inte samtidigt dock!!
Så se till att skydda dig mot båda!!!!!
Ha det bäst - (och vaccinera dig)